söndag 21 april 2019

Den våldtagna muslimska kvinnan och berättelsen som befriade henne

- Vad kan jag göra för dig? frågade jag genom min tolk den hopsjunkna kvinnan framför mig.
Hon tittade bara på mig med stora sorgsna ögon. Jag rös. Hon svarade inte och efter fem minuter reste hon sig och gick.
- Vad kan jag göra för dig? frågade jag genom min tolk den hopsjunkna kvinnan framför mig. Hon svarande inte och efter fem minuter gick hon. Igen.
- Vad kan jag göra för dig? frågade jag genom min tolk den hopsjunkna kvinnan som satt framför mig, än en gång. Hon svarade inte.
Ångesten steg inom mig och orkade inte mer. Tre gånger på tre veckor och samma procedur. Mitt huvud höll på att sprängas och till sist kom orden bara.

- Jag jobbar här på denna flyktingförläggning med er flyktingar ifrån Bosnien och Kosovo, sa jag. Jag gör det på grund av att jag har en naiv längan efter att upprätta människor. Jo, jag är utbildad sjuksköterska men snart också psykoterapeut - och jag vill hjälpa dig. Sedan fortsatte jag, jag kan berätta om mig själv istället.
Jag är son till en överlevande ifrån Auschwitz/Birkenau, fortsatte jag. Min mamma satt 14 månader dödsläger och hon har varit med om de mest fasansfulla upplevelser. Hon har sett hundratusentals oskyldiga människor blivit mördade endast på grund av att de var judar.
Hon är fortfarande plågad men lever ett gott liv här i Sverige och kan hålla skuggorna i schack. Jag jobbar här för att jag vill slåss mot nazisterna på mitt sätt, genom att försöka använda min erfarenhet för att stötta er som har utsatts för övergrepp bara för att ni är muslimer.
Det är det mest kränkande man kan utsättas för.
Jag är jude och du är muslim.

Hon tittade på mig och mötte min blick, och började därefter storgråta. Hon grät ifrån djupet av sin själ och hon grät så hon skakade och föll ned på golvet - och jag tänkte skräckslaget, "vad har gjort"!? Vad har jag gjort? Jag tittade på tolken som såg djupt tagen ut.
Kvinnan satte sig så upp och hon tittade på mig igen och sedan sa hon:
- Äntligen har jag hittat någon som förstår mig. Äntligen, äntligen. En jude vars mamma har varit med om det jag har gått igenom. Jag tackar min Gud för detta.

Så började hon berätta. Hon berättade om tiden före inbördeskriget, hon berättade om hur man gifte sig över religionens gränser och att allt var bra. Men så kom kriget och allt förändrades.
Hon berättade om när soldaterna kom hem till henne och hon berättade om våldtäkterna och hur de kissade på henne. Hon berättade om hur hennes familj tvingades beskåda det hela och hon berättade om flykten till Sverige och hon berättade om skammen och hon berättade om nätterna och självmordstankarna. 
Men hon berättade också att hon gick till mig för att hon hade hört att jag var jude och hennes erfarenhet av judar var att vi hade lidit och visste vad det innebar. Hon tittade upp på mig med tomma ögon och hon bad att få komma tillbaks och jag lovade henne att hon var välkommen. Hon gick och jag och tolken satt där och grät.

Jag lärde mig att mig att mammas historia befriar och och att jag kunde förmedla denna historia och därmed hjälpa och upprätta trasiga människor - och det var då jag beslutade mig för att leta upp varenda våldtagen kvinna ifrån före detta Jugoslavien jag kunde hitta. Jag sökte på alla de förläggningar som det företag som anställt mig hade ansvar för och jag beslutade mig för att berätta min och mammas historia för dem som ville höra.
Jag anade föga vad detta skulle leda till och på vilket sätt mitt liv skulle förändras.



söndag 20 januari 2019

söndag 6 januari 2019

Palestinier jag har mött


Jag jobbade under åren 1989-1994 som sjuksköterska på olika flyktingslussar (för flyktingar väntande på att flyttas till förläggningar) och på flyktingförläggningar.
Sjukvården var belägen på förläggningarna, vården var nära och vi översvämmades av traumatiskt sjuka människor. Ca 800 asylsökande bodde här. Detta var under Balkankriget och Gulfkriget.
I det sistnämnda kriget ställde sig Arafat - terroristen och ledaren för PLO - på Saddam Husseins sida och detta fick digra konsekvenser för många. Tiotusentals människor tvingades ut ur Saudiarabien med omedelbar verkan och deras egendomar beslagtogs.

En patient var tidigare välbärgad man född i Saudiarabien, som där byggt upp en välfungerande affärsverksamhet med många anställda.
Denne man blev också utkastad ur det land han betraktade som sitt. Orsaken? Hans föräldrar flydde under det arabiska anfallskriget 1948. Han hade inget saudiskt medborgarskap.
Fråga: När ska palestinavännerna uppmärksamma de palestinier som vistas i muslimska länder under ovanstående livsvillkor?

En ung kvinna från ett flyktingläger i Libanon som sökte skydd för sig själv och sin minderåriga, och både psykiskt och fysiskt handikappade lille pojke. Det hon beskrev var en förfärlig livssituation utan medborgarskap, utan möjlighet till utbildning, svårigheter att få jobb och utanförskap  på grund av  sonens speciella behov.
Hon nekades uppehållstillstånd. Hon skickades med handräckning till Libanon men återkom därefter med vändande flyg på grund av avsaknad av medborgarskap.
Hon fick sedan, till min stora glädje, stanna.
Fråga: När ska palestinavänner uppmärksamma de 70 år gamla lägren och de förhållandena  som råder där?

En man som blivit fängslad på grund av icke korrekta åsikter och suttit fängslad under fruktansvärda förhållanden och upplevt de mest förfärliga kränkningar där våldtäkt och sexuellt tvång ingick i rutinerna.
Fråga: När ska ni palestinavänner uppmärksamma människorna i dessa förfärliga fängelser?

Judarna i Mellanöstern tvingades lämna sina länder och sina egendomar på 1950- talet. De flesta av dessa judar bor nu i Israel.
Israel och judarna är målet för de så kallade palestinavännernas och deras medel är stödet till terroristorganisationen Hamas.
Hyckleriet och människosynen, där judarna pekas ut som både de onda och de som ansvarar för allt ont, är så uppenbart. För mig blir ni aldrig trovärdiga. Ni är inte intresserade av dem ni borde ställa upp för och hjälpa. För mig är ni inget annat än judehatare.

Hoppas de offer jag har mött under mitt arbetsliv, idag lever ett värdigt liv - långt ifrån hycklade och falska människor och utan att behandlas som tillhyggen av dem som säger sig värna dem.

fredag 21 december 2018

Tempelplatsen i Jerusalem och Margot Wallström

Hej Margot Wallström .
 Det är Stefan Lindmark alias Shaul som skriver till dig. Jag har ju skrivit till dig förut angående statens Israels historia och om min planerade flytt hit. Ja du vet ju att jag flyttade för ett år sedan.Jag skrev ett brev till dig för att påpeka detta. Om du har glömt bort vad jag skrev och vad du svarade mig kan du läsa min blogg.

Margot du röstade 2016 för en resolution  i FN - en resolution som en massa terrorstater hade lagt fram enbart för att kränka oss-. Här ifrån Expressen 26/4 2016. . "Det är dock just vad som har gjorts i en resolution som röstades igenom nyligen inom UNESCO, FN-organet för bland annat världsarven.
Resolutionen, som hade tagits fram av ett antal arabstater, benämner platsen enbart med dess arabiska eller engelska namn, dock aldrig som Tempelberget vilket judarna kallar den. Även Klagomuren beskrivs som "Al-Buraq Plaza" medan den benämning som israeler och resten av världen använder sätts inom citationstecken.
Denna resolution valde alltså Sverige som ett av få europeiska länder att stödja.

Igår fastade vi eftersom det var  Assarah B`Tevet alltså tionde dagen i månaden Tevet. Det är en fasta från morgon till kväll. Vi fastar för att påminna oss om den belägring som Nebukadnessar gjorde 597 f.v.t av Jerusalem.. En belägring som  resulterade i att vårt tempel förstörde och vi slogs ihjäl.Vi sörjer att Templet förstördes och att våra bröder och systrar dödades. De överlevande tvingades att flytta till Babylon och många kom tillbaka 70 år senare. Vi byggde ett nytt tempel.
 Idag har jag inte kunnat låta bli att tänka på dig och det räknefel du gjorde när du inte förstod att vi var i Jerusalem först - ja, 1600 år före muslimerna -1600 år -tänk hur lång tid det är. Det Expressen inte förstår är att du råkade trycka på fel knapp vid omröstningen.

Margot: första templet stod emellan 957 till 581 f.v.t och det andra templet var färdigt 515 f.v.t och förstördes 70 vår tideräkning. Det är 3000 år sedan som vi byggde vårt Tempel.Det är 1000 år innan Kristendomen,den religion som har jul som en stor högtid om du råkade glömma det.Det är det Templet som Jesus- om du kommer ihåg honom- var vid när han blev Bar Mitzva och som han besökte  tre gånger om året.


För att nu får dig att rätta till ditt misstag så vill jag bara i all vänlighet tala om för dig att du förväxlade årtalen.
Muhammad ,ja du vet han som drog igång den muslimska religionen,levde mellan 570 - 638  vår tidräkning och  muslimerna byggde därefter ett litet trätempel exakt där vårt tempel stod. Nu har de byggt ett par andra byggnader för att förhindra oss att bygga ett tredje Tempel.
Nåväl, deras trätempel byggdes 1588 år efter  att vi Judar-byggde vårt tempel
Margot,så det kan bli när man räknar fel men matte är väl inte din grej, men vi ju bara människor med våra fördelar och brister.
 Du  brukar önska oss en bra Chanukka som vi firar som åminnelse när vi lyckades försvara Templet mot förstörelsen vid ett annat tillfälle. Du vet ju alltså att vi hade vårt Tempel där i Jerusalem i Israels huvudstad, judarnas land.för du förstår väl att det var vi judar som hade detta land då,liksom vi har  nu.

Vi önskar alltså att få bygga ett nytt tempel och nu  när du nu förstår att du har tänkt fel kan du väl lägga fram en resolution i FN och dess säkerhetsråd om att Templet skall byggas så snart det bara är praktiskt möjligt.Du kan ju erkänna att du råkade tryckte på fel knapp vid omröstningen så inga missförstånd uppstår nu när du rättar till ditt misstag.
 Glöm inte att stryka de muslimska namnen på vår Tempelplats.
Margot skynda dig att skriva ditt förslag till säkerhetsrådet  för jag önskar av mitt hela hjärta att du nu får lämna Regeringen och njuta av alla de skattefria miljoner du tjänade i EU- det är du väl värt.
Din tillgivna vän
Shaul
p.s Jag bjöd ju in dig till oss här i Katzrin när jag skrev till dig första gången. Vi kan tyvärr inte ta emot dig längre på grund av alla misstag du har gjort men det gör säkert ingenting för du lär ju kunna åka fritt i hela Mellersta Östern efter dina framgångar här. Glöm inte slöjan bara för i Iran förstår man inte din  feministiska utrikespolitik Den har liksom inte haft någon genomslagskraft här - vad det nu vad som var feministiskt på UD .

lördag 8 december 2018

Vad händer i norra Israel?

Jag kommer nu i veckan att åka ifrån min bostad i Katzrin på Golanhöjderna till syriska gränsen som ligger 15 km härifrån. Jag tänkte göra en liten film och visa er var Hizbollah/Iran försöker etablera sig i Syrien och längs med gränsen till Israel.
Jag ska därefter köra de tre milen till gränsen till Libanon och till staden Metulla och där visa er hur nära tunnlarna ligger staden och  också visa vilka konsekvenser det hade kunnat bli om de används i ett eventuellt krig.

Iran vill etablera tre fronter mot Israel; i Gaza, Libanon och på Golan.
Irans syfte är att splittra Israels försvar för att få oss att slåss på tre fronter och därmed splittra försvarsmakten och på så vis knäcka motståndskraften i Israel.
Israel är ett så extremt litet land att det inte finns någonstans att fly till. Landet är 16 kilometer brett på det smalaste stället.
När omvärlden fördömer oss för allt djävulskap som finns på jorden så förstärks fiendernas vilja att försöka att krossa oss. 
När många i världen talar om att vi inte har rätt att finnas betyder det i praktiken att man kan ge Iran och deras proxys runt Israel den energi de behöver att försöka anfalla och försvaga Israel och mörda så många som möjligt. Den återhållande faktorn är att vi/Israel kommer att krossa våra fiender på kort tid.

Vi har lärt oss att i Auschwitz/Birkenaus gaskamrar möttes judar från hela Europa och vi lärde oss att vi i aldrig fullt ut kan lita på den omvärld som svek oss. Vi måste lita på vår egen förmåga.
I Metulla höll paniken på att sprida sig, under ett dygn - men folk stöttade varandra och sedan gick livet vidare.
Det är denna inställning till livet som finns här och är en del av miraklet och trots ständiga hot så kokar detta land av liv,
 
Vi ses när jag har gjort min lilla film.