tisdag 22 oktober 2013

Slakt på judiskt sätt


Nedmonteringen av Förintelsen - del 2 av 3

Påstående: Judisk "rituell slakt" sätter religionen före djurens rätt!

När jag bodde i Skövde för några år sedan så gick dåvarande biskopen i Svenska Kyrkan ut och försvarade vår slaktmetod genom att påstå att religionsfrihet står över djurens rätt och eventuella lidande vid slakt. Efter ett tårdrypande inslag med en fårägare som i ett väl arrangerat foto håller upp ett lamm och värnar till biskopen att sätta djurets rätt först ändrande sig biskopen.

Ett tag senare var det helt svart på tidningens löpsedel förutom texten: Rituell kosher slakt?

I reportaget kunde man läsa hur några får en natt hade slaktats i en hage och köttet forslats bort. Man riktigt kunde se de rituellt klädda judarna sent en natt ta sig in i hagen och slakta djuren för att tillfredsställa sina morbida religiösa behov.
Att det senare visades sig att någon hade skjutit fåren med ett hagelgevär och slaktat dem på plats för att gissningsvis säljas vidare sades det inte mycket om.

Alla inblandade, såväl biskop som fårägare, tidningens reportrar och förmodligen tidningens läsare förenades i att tron, eller åtminstone misstanken, om att judar sätter sina riter över djurens rättigheter.
En enkel bild på en fårägare som kramar sitt lamm - som han senare slaktade och åt upp, antar jag - satte igång en helt osannolik scenario i lilla Skövde.

Trodde verkligen reportern på det han skrev? Att plötsligt så smög judar omkring i skövdetrakten med sina långa knivar och slaktade lamm nattetid? Trodde biskopen på det? Han gick i alla fall inte ut och tog avstånd ifrån artikeln. Ingen gjorde det.

Hur latent ligger antisemitismen?

Vad blir nästa steg? Att vi mördar kristna barn för att använda deras blod i vårt påskbröd? Det anklagade man min mamma för när hon växte upp i Ungern.
Vi sätter ju uppenbarligen vår religion över både barnens och djurens rätt.

Att det vid tillfället för ovan beskrivna artikel med dess efterspel fanns åtminstone två judiska familjer i Skövde - vad jag vet - betyder ju att jag eller min vän Andy skulle ha ägnat oss åt dylika fritidsintressen - något som för oss förefaller ytterst osannolikt.
Djurplågare i religionens namn!

I 1930 talets framväxande antisemitism i nazityskland framställdes judar som den stora aktiva fienden till världsfreden. Vår slaktmetod - vilket är en slaktmetod i raden av olika slaktmetoder - visades upp i väl arrangerade journalfilmer och allmänheten förfärades. Sverige med sitt Rasbiologiska institut i Uppsala och stora vänskap till Tyskland följde snällt med. 1937 förbjöds metoden i Sverige.

Under  andra världskriget förbjöds slaktmetoden i alla av nazityskland ockuperade länder. Alla utom två släppte på förbudet efter kriget - Sverige behöll det.
Numer är det en sanning i Sverige att det  judisk slakt är djurplågeri utan att någon reell kunskap finns i ämnet hos de flesta. Det har blivit en etablerad sanning.

Vad man främst vänder sig emot är att djuret inte bedövas innan snittet läggs. Att få till stånd en vettig diskussion utifrån vetenskapliga studier kring slaktmetoden är omöjligt. Det kan väl alla se - att djuret lider! Som om slakten i Sverige för övrigt skulle vara en lustbetonad upplevelse för de stackars djuren.

Att hundratusentals djur i Sverige skjuts i den svenska jakten utan att man rusar fram och bedövar älgen, rådjuret, haren etc innan de skjuts och att djuret oftast inte dör för efter en stunds - ibland väldigt lång - plåga, det har någon annan ansvar för. Jakt är heligt i Sverige. Det är en svensk tradition och den rör man inte. Att anklaga jägare för djurplågari - nej, se det är inte politiskt korrekt. Jägare värnar om djuren och håller stammarna starka bara genom avskjutning - men det hjälper föga de djur som skall skjutas. Men alla vet att de flesta av djuren inte dör momentant - men nu talar vi om jakt och då är det  väl OK, eller hur?
Även det faktum att kräftor släpps levande ned i kokande vatten eller att levande maskar används som agn vid fiske är försumbart. Det är ju svensk tradition.

Judarnas förhållande till djur är starkt reglerat i judisk tradition. I Toran (det som de kristna kallar Gamla Testamentet) och senare i Talmud och i andra reglerande bindande dokument, är djurens rätt kraftigt poängterat.

Husdjur skall ha mat innan husbonden.
Husdjur skall vila på sabbaten, vilodagen.
Djur får inte lida.
Oxen får inte dela samma utrymme som åsnan - visa respekt för djurens särskilda behov etc.
Ko och kalv får inte slaktas på samma dag.

Dessa regler är varje judes skyldighet att följa.
När Gud skapade människan gjorde han oss till vegetarianer. Han gav oss samtidigt den fria viljan. När människan trots allt ville äta kött godkände Gud detta men gjorde ett regelsystem kring detta. Ett regelsystem som också hålls av varje religiös jude. Man får inte koka killingen i modersmjölken, något som sedan utvidgades till att kött och mjölk inte får tillagas/intagas samtidigt. Detta är grunden i ett judiskt kök.

Det är bara vissa djur som är tillåtna, de måste vara friska och felfria, inte hela djuren är tillåtna. Blodet är förbjudet. Det är bara särskilt specialutbildade personer som får slakta och de får bara slakta ett visst antal per dag. De måste ha regelbundna semestrar från sitt yrke, slaktmetoden måste vara human och smärtfri - allt detta för att vi ska förstå att det är djur vi äter och inga grönsaker.

Allt detta känner varje jude till då det är en del av det judiska vardagslivet.

Slakten går till så att slaktaren (efter flera års utbildning i såväl anatomi, fysiologi och regelsystem samt att det måste vara en människa som är känd för hög etik och moral) med ett enda snitt skär av förbindelsen med hjärnan; alltså blodförsörjning och andning, varvid blodtrycket i hjärnan snabbt sjunker och hjärnan stängs av. Hjärtat pumpar vidare tills det inte får blodförsörjning mer men djuret är hjärndött - jämför hjärn- och hjärtdöd hos människor.

Det som de svenska myndigheterna reagerar emot är att djuret inte är bedövat - och här går det inte att få en vettig diskussion. Om djuret inte känner något så vad är poängen med en bedövning som i princip i sig själv avlivar djuret? Jag skall inte fördjupa mig i ovanstående men tar med några experters erfarenheter.

Det som är min poäng är att just frågan om vår slaktmetod inte går att få en objektiv diskussion om.
Det är helt enkelt inte politiskt korrekt.
Det räcker med att säga att bedövning inte är tillåtet för att diskussionen ska vara nedlagd och därmed förstärks synen på att det är Rituell Slakt (vilket det inte är) samtidigt som masslakt i de svenska skogarna är heligt och inte får klandras.

Därmed kan också tesen, se på judarna; de sätter sina riter över djurens välbefinnande - användas som en antisemitisk slogan - vilket också görs - se början på detta inlägg.

Man hävdar att judarna bedövar inte djuren, trots att djuren lider - eftersom judarna sätter sina religiösa riter över djurens rätt till human slakt (heter det så om djur, märkligt egentligen...)

Därmed är två teser om judarna användbara:

Juden sätter sin riter före barnens rätt, och
Juden sätter sina riter före djurens välbefinnande.

Den tredje tesen som binder ihop ovanstående - och som tillsammans tar udden ur Förintelsen, marginaliserar den, avfärdar den och ger Juden skulden för all antisemitism - kommer nästa vecka.

Referenser
Dr. Temple Grandin, Associate Professor of Animal Science at Colorado State University conducted a series of experiments in 1994. Dr. Grandin set out to determine whether cattle feel the shechita incision. In one case, the device used to restrain an animal’s head during shechita was deliberately applied so lightly that during the incision it could pull its head away from the chalaf. None of the ten animals in the experiment reacted or attempted to pull their heads away leading Dr. Grandin to conclude:

"it appears the animal is not aware that its throat has been cut."
A similar experiment had been conducted two years earlier on twenty bulls by Dr. Flemming Bager, Head of the Danish Veterinary Laboratory. The research indicated that they too did not react to the shechita incision:
"the bulls were held in a comfortable head restraint with all body restraints released. They stood still during the cut and did not resist the head restraint."
Professor Harold Burrow, one time Professor of Veterinary Medicine, Royal Veterinary College, London, has stated:
"Having witnessed the Jewish method carried out on many thousands of animals, I am unable to persuade myself that there is any cruelty attached to it. As a lover of animals, an owner of cattle and a veterinary Surgeon I would raise no objection to any animal bred, reared or owned by me being subjected to this method of slaughter."
Dr. Stuart Rosen MA, MD, FRCP, Faculty of Medicine, Imperial College, London, in a recent paper, "Physiological Insights Into Shechita," published in The Veterinary Record (June 12, 2004 Vol. 154) discusses the behavioral responses of animals to shechita and the neurophysiologic studies relevant to the assessment of pain, and concludes that:
"shechita is a painless and humane method of animal slaughter."
http://www.chabad.org/library/article_cdo/aid/222248/jewish/Is-Shechita-Humane.htm


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar